Efter diastasoperation ser man faktisk styrkeökning i bålens muskler vid övningar som sidoplanka, magplanka, rygglyft mm. Och kvinnorna rapporterar att de har bättre funktion i vardagen. Så att operativt avlägsna en diastas, hos den där träning inte fungerar, ger bättre funktion och besvär försvinner.
Vissa diastaser ger verkligen funktionella besvär. Diastasoperationer för dessa kvinnor handlar verkligen inte om skönhet, utan att återställa anatomin till så som den var innan graviditeter.

Men inget har vanligen gått sönder när man har en diastas. Inget är trasigt. Det kan vara lugnande att veta. Vävnaden mitt i magen (linea alba) är uttöjd och kanske tunnare. Men den håller ihop. Den som har ett bråck har dock en försvagning/perforering.

Det man kan tänka på är att man inte behöver ha besvär även om man har ett avstånd som klassas som en diastas. Man behöver helt enkelt utvärdera kroppen med fler tester än endast ett mått mellan magmusklerna.
En diastas behöver alltså inte vara något man behöver bli av med. (Däremot kan vissa absolut ha funktionella besvär av en diastas och då behöva hjälp för mer stöd/stabilitet – eller operation för vissa.)

Efter 6-7 år brukar måttet mellan magens muskler inte förändras nämnvärt (om det inte handlar om en exv stor samtidig viktnedgång). Diastasen kommer troligen inte att minska. Däremot kan man vanligen alltid bli bättre vad gäller funktion, och med det menar vi stabilitet i kroppen, liksom tåla belastning i vardagen utan att få besvär liksom att kunna motionera som man önskar.

Så även om diastasen (bredden) inte förändras/förbättras/”läker” så kan man få bättre kontroll och bli starkare – och behöver inte ha besvär. Starta lätt, öka stegvis på ett anpassat sätt.

Vad ska du ha situps till? Vissa terapeuter råder personer med exv ryggont att vänta med situps och efter graviditet och förlossning känner många av rygg och bäcken.
Tittar man på vad vi ska ha bålen (mage/ryggen) till i vardagen och i motion Så kan man fråga sig hur ofta man gör situpsrörelsen i vardagen. Inte så ofta. Istället handlar vardagen vanligen mer om att stabilisera överkroppen när armar och ben rör sig. Det är ett samspel mellan mage och rygg. Inte hög kraft och böja överkroppen framåt mot motstånd (som situps).
.
Det samma gäller vid motion: när ska du använda situps-rörelsen vid löpning? Simning? Inte så ofta. Cykling – ja kanske lite.
Är det fel att göra situps? Nej, inte alls. Bara du kan hantera övningen.
Men bara för att du KAN göra en övning så MÅSTE du inte göra den.
Vi tänker att startar med lättare övningar, ökar stegvis och kan göra situps när man klarar av dem.

Att läcka lite den första tiden efter vaginal förlossning är helt naturligt då musklerna i bäckenbotten, liksom annan vävnad, töjts ut kraftigt och då tappat kraft o förmåga stänga till urinrörets slutarmuskler.
Första åtgärden vid urinläckage brukar vara att träna bäckenbottenmusklernas styrka, mer om det i kommande inlägg.
Kontrollera alltid hos din barnmorska vid efterkontrollen att du kan knipa rätt o få styrkan utvärderad. Och fortsätt träna därefter (bara du gör rätt).

Inkontinens kan även bero på muskelskador från förlossningen eller på buktningar/framfall av främre slidvägg, urinblåsa/urinrör.

Den kan även bero på överspända bäckenbottenmuskler.
Så undersökning är viktig för att bestämma vad man bör göra. Sök hjälp hos barnmorska, gynekolog eller liknande.
Ofta kanske man väntar ut amning – som påverkar bäckenbotten – men sök ändå hjälp och för en dialog när besvären uppkommer.

Börja direkt med att försöka hitta bäckenbottenmusklerna, träna dem med knipträning, och slappna av mellan varje knip. Mer om knipträning kommer (eller ”lyft” som jag hellre säger).

Är det den bakre slidväggen som påverkas så kan ändtarmen sjunka inåt och framåt in i slidan. Mellersta bilden. Vid större buktningar här kan vissa behöva föra in tummen i slidan för att få ut avföring (stötta upp vävnaden i slidan mekaniskt med tummen). Dök alltid hjälp om du gör detta, se nedan.

Framfall kan även vara av livmodern som då sjunker ned i slidkanalen. Nedre bilden.
Buktningar kan givetvis även uppstå åt sidorna eller av att muskler är skadade, mer om det i annat inlägg.

Slidväggens buktningar kan kännas när du för in en tampong (känner själv vaginalt), de kan kännas som en tyngd ned, som en boll eller ge en skavkänsla. Buktningen kan även synas i sidmynningen om du tittar med spegel. Man kan få ont vid samlag och det kan vara svårt att ”hitta in” med tampong eller vid samlag. Man kan få läckage urin (urinrör påverkat) eller avföring (exempelvis bakre vägg påverkad).

Sök alltid hjälp vid besvär hos din barnmorska, gynekolog eller en fysioterapeut med speciell kvinnoinriktning som kan ställa diagnos. Sök hjälp tills du blir lyssnad till och får svar.

Vid vaginal förlossning förs barnet ned genom slidan. Titta på bilden. Så coolt att det går! Här fyller graviditetshormoner en viktig funktion för att öka töjbarheten så det går.

Slidväggarna påverkas av vaginal förlossning – för alla. Mer eller mindre. De flesta har buktande väggar i slidan direkt efter vaginal förlossning. Mer eller mindre. Väggarna töjs ut och tappar lite elasticitet. Vi återkommer med faktorer som påverkar detta.

Buktningar kan kallas för framfall, framför allt när de blir mer markanta.

Först akut läkning och aktiv vila.
Därefter återfå hållfasthet i vävnaden stegvis.
Och fortsätta utveckla och stärka så man kommer tillbaka till vanlig belastning/idrott.
Hela processen till full hållfasthet antas generellt kunna ta upp till ett år – självklart med stora individuella variationer beroende på vad som hänt, personens ålder, träningsgrad och mycket mycket mer.

Tänk att ha samma tänk efter förlossning och graviditet. Och samma uppföljning och rehab.

Även efter en graviditet och förlossning finns strukturell påverkan, i större eller mindre grad. Många kvinnor har fått (fler eller färre) stygn i underlivet, kanske bristningar, uttöjda muskler eller stygn i buken (kejsarsnitt).

Först aktiv vila då det är perfekt med exempelvis promenader och rörelser, liksom att försöka återfå kontakten med bäckenbottenmusklerna (knipträna) och magen, ryggen.

Starta i det enkla och öka stegvis belastning och rörelse för att komma tillbaka till aktivitet. Mer rörelse, motion och belastning för att komma tillbaka fullt. Det kan absolut ta kortare tid än ett år. Och ibland längre tid beroende på hur graviditet och förlossning förlöpt.Rörelse är generellt bra och försök komma igång tidigt med lättare motion och övningar och ha en stegvis ökning. Här finns redskapet #MammaMageappen att använda. Ta alltid hjälp av utbildad terapeut eller tränare om du har besvär eller önskar individuell hjälp.

Att många fortfarande fokuserar på att minska diastasen kanske är en följd av att studier ofta utformas kring diastasmätning.
Men diastasen kanske inte behöver minska.Fokusera istället på att göra övningar för att komma igång och förbereda kroppen för mer belastning och motion.

Starta i det lilla, och öka på stegvis när du har ork, tid och grundläggande teknik. Det verkar dock som att diastasens bredd kan spela roll när den blir alltför stor, eftersom de som opereras (som inte svarar på träning) blir bättre av operation. Var den gränsen går vet man inte men den verkar vara individuell.

Så pyramiden är ett tecken på dysfunktion, som ofta kan förbättras relativt enkelt med träning, som exv MammaMageövningar.
En diastas är ett ökat mått mellan magmusklerna. Det kan minska efter förlossning (främst första året men även senare under vissa förutsättningar). Även om avståndet inte minskar så behöver det inte innebära problem.