När det gäller löpning under graviditet så beror det exv på hur kvinnan mår, hur graviditeten förlöper, hur van löpare hon är innan, vilka ev besvär som uppkommer. Många kvinnor slutar springa halvvägs in i graviditeten, men detta kan variera mycket från individ till individ. Prata med din barnmorska om du har frågor eller funderar på specifika saker för just din graviditet och förlossning.

Behåll god form och teknik i kroppen. Mer om detta i annan post.
Samtidigt ska du självklart ge kroppen och sinnet en chans att anpassa sig till allt det som händer. Tillåt dig vila och återhämta dig. Att stilla bara vara. Det är balansen som är viktigast.

Är det den bakre slidväggen som påverkas så kan ändtarmen sjunka inåt och framåt in i slidan. Mellersta bilden. Vid större buktningar här kan vissa behöva föra in tummen i slidan för att få ut avföring (stötta upp vävnaden i slidan mekaniskt med tummen). Dök alltid hjälp om du gör detta, se nedan.

Framfall kan även vara av livmodern som då sjunker ned i slidkanalen. Nedre bilden.
Buktningar kan givetvis även uppstå åt sidorna eller av att muskler är skadade, mer om det i annat inlägg.

Slidväggens buktningar kan kännas när du för in en tampong (känner själv vaginalt), de kan kännas som en tyngd ned, som en boll eller ge en skavkänsla. Buktningen kan även synas i sidmynningen om du tittar med spegel. Man kan få ont vid samlag och det kan vara svårt att ”hitta in” med tampong eller vid samlag. Man kan få läckage urin (urinrör påverkat) eller avföring (exempelvis bakre vägg påverkad).

Sök alltid hjälp vid besvär hos din barnmorska, gynekolog eller en fysioterapeut med speciell kvinnoinriktning som kan ställa diagnos. Sök hjälp tills du blir lyssnad till och får svar.

Först akut läkning och aktiv vila.
Därefter återfå hållfasthet i vävnaden stegvis.
Och fortsätta utveckla och stärka så man kommer tillbaka till vanlig belastning/idrott.
Hela processen till full hållfasthet antas generellt kunna ta upp till ett år – självklart med stora individuella variationer beroende på vad som hänt, personens ålder, träningsgrad och mycket mycket mer.

Tänk att ha samma tänk efter förlossning och graviditet. Och samma uppföljning och rehab.

Även efter en graviditet och förlossning finns strukturell påverkan, i större eller mindre grad. Många kvinnor har fått (fler eller färre) stygn i underlivet, kanske bristningar, uttöjda muskler eller stygn i buken (kejsarsnitt).

Först aktiv vila då det är perfekt med exempelvis promenader och rörelser, liksom att försöka återfå kontakten med bäckenbottenmusklerna (knipträna) och magen, ryggen.

Starta i det enkla och öka stegvis belastning och rörelse för att komma tillbaka till aktivitet. Mer rörelse, motion och belastning för att komma tillbaka fullt. Det kan absolut ta kortare tid än ett år. Och ibland längre tid beroende på hur graviditet och förlossning förlöpt.Rörelse är generellt bra och försök komma igång tidigt med lättare motion och övningar och ha en stegvis ökning. Här finns redskapet #MammaMageappen att använda. Ta alltid hjälp av utbildad terapeut eller tränare om du har besvär eller önskar individuell hjälp.

Att hitta knipet är inte alltid lätt. Och det är inte alltid hjärnan vet vad den ska göra. 30 % av alla kvinnor antas jobba med fel muskler första gången de får instruktion om bäckenbotten. Och 25 % krystar (trycker ut istället för att lyfta upp).

Testa dig själv genom att lägga din hand över underlivet när du exempelvis ligger på rygg med böjda ben. Knip. Känner du då att bäckenbotten/underlivet trycker hårdare mot din hand så kanske du krystar. Prova att hitta tanken att lyfts in och upp. Eller knipa om tampong och suga in och upp. Eller känn med dina fingrar vaginalt (som om du för in en tampong). Knip och känn vad som händer. Har du svårt? Sök hjälp! Barnmorska, gynekolog eller leg fysioterapeut / leg naprapat inom kvinnors hälsa.

Även graviditeten påverkar BäBo genom ökat tryck och hormonella ändringar. Så även efter kejsarsnitt (KS) påverkas BäBo och du kan läcka lite. Ibland kanske även förlossningen startar som vaginal och sen övergår till ks. Om du läcker lite bör du ta det som ett tecken att du bör stärka musklerna.

BäBo träning rekommenderas först. Öka inte promenaderna för mycket innan du kan hålla tätt. På samma sätt kanske du börjar läcka när du går i nedförsbackar (mer belastning på musklerna), eller så småningom börjar jogga. Lägg in mer knip-träning då.
Fortsätter du läcka fast du kniptränar: ta hjälp av din barnmorska, gynekolog, leg fysio/naprapat med speciell kvinnoinriktning för att få hjälp. Generellt ska du inte kissa på dig.

Men den som har förlossningsskador kan självklart också läcka – och ändå vara hur stark som helst. Läckage kan bero på många olika saker och ska undersökas av kunnig professionell om det kvarstår. Men en relativt vanlig anledning till läckage kan vara att man startar alltför tufft för sin kapacitet.

Man kanske mest promenerar i vardagen och tränar emellanåt några pass men inga direkta hopp. Att då ställa sig på studsmattan kan ge läckage för man inte är tillräckligt stark för att hoppa (än). Det behövs kanske en mer stegvis ökning och upptrappning av belastningen. Mer förberedelse.Testa då att skala upp stegvis. Har du gett kroppen tid att läka, skalat upp träningen klokt och stegvis, kan både knipa/lyfta och slappna och försökt komma igång med hopp/joggning i liten skala, men det går inte: sök hjälp o undersökning. Så du får reda på hur det ser ut o vad du kan göra.